Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter som handlar om språkstruktur
I torsdags gjorde jag något så originellt som att gå på grillpremiär med släkten. När jag fick inbjudan nämnde värden att det skulle bli intressant att fixa lite annorlunda mat, eftersom ”halva gästlistan är väl laktosintoleranta”. Kort paus. Sedan reviderade hon: ”eller halva gästlistan är laktosintolerant”. Och så drog diskussionen igång. Hon kände att den…
Vi fortsätter på verbspåret. Utan verb funnes det inga meningar. ”Funnes”? Förutom tempus, som vi pratade om förra gången, kan verb ha olika modus, som modifierar verbets betydelse. I modern svenska är vi inte så haj på modus, och har nästan bara två stycken: indikativ och imperativ. Indikativ använder vi för att påstå, indikera, något.…
Det är lätt att bli förälskad i verb; de är ju så mycket mer än en vanlig ordklass! Ett verb kan säga mer än tusen ord (nåja): vad som händer, när det händer, om det görs av eller mot något … Och på andra språk kan verben bland annat berätta vem som gör något, hur…
En ny skoltermin har nyss börjat (höstterminen fortsätter ju en bit in i januari), vilket innebär att massa elever ska fortsätta lära sig svenska och snart se den här språkspalten som överflödig. Eller kanske otillräcklig; den behandlar ju inte allt man lär sig i svenskan i skolan. Innan Svenska Akademien i höstas tillkännagav nobelpristagaren i…
Jag lovade att ta det här lagom till internationella mansdagen, så nu kör vi. I grammatiken är genus det som bestämmer om man säger en eller ett om någonting. Alla substantiv har sitt genus, och det påverkar formen på närstående ord: man säger en liten koja men ett litet hus. Dessutom finns sexus; det är lite…
Ibland hittar man luckor i språket, alltså att det saknas ett lämpligt eller effektivt uttryck för något. Många luckor är man ensam om, till exempel ’luckan mellan sängen och väggen’ (som på västafrikanska språket mandinka heter bakatoo!). Vissa luckor märker nästan alla, som den för ’icke närvarande person vars kön man inte känner till’ (en…
Häromdagen fick jag en fråga om varför man ibland utelämnar jag i sms-språk. Alltså, varför man korthugget skriver: ”Ska åka på tivoli med barnen.” Kikar vi närmare på olika konstruktioner märker vi att jag bara utelämnas när det står först i meningen; det måste stå kvar i ”Det tycker jag låter roligt.” Fast i den…
Internationella kvinnodagen är tyvärr bara en dag lång (det jämställda vore ju att dela upp året i två lika stora delar så kvinnorna får 182,5 dagar) men den är i alla fall ett utmärkt tillfälle att diskutera genusfrågor. Frågar man en sociolog eller politiker vad genus är får man ett helt annat svar än om…
Det här är en fråga jag fått några gånger, men nyligen kom den för första gången i ett mejl så nu känns det ”officiellt”. Läsaren Göran skriver och frågar varför man ibland säger ”jag skall prata med han” när det heter ”jag ska prata med honom”. Jag har skrivit om hen förr, men irritationen kring…
Skiljetecken använder vi just för att skilja på textenheter – främst satser och meningar – och visa enhetens funktion eller relation till övriga texten. Till exempel markerar frågetecken att en mening ska uppfattas som en fråga, medan ett semikolon kan markera att en sats orsakar en annan. Och så har vi kommatecknet, vårt sannolikt näst…